Himmel och pannkaka

Tillbaks till jobbet då efter två-veckorssemestern. På vägen hem från jobbet cyklar jag alltid genom stan och lyckas verkligen aldrig cykla genom stan utan att gå in till nån affär (ibland vore det verkligen bra med de där skygglapparna för ögonen som D hotar att sätta på mig när vi är ute och shoppar). Kanske ett tecken på att jag inte är nån stassbo. Så dagens skörd blev:

-delar av hopplocks-presenten åt mamma som snart fyller år
-en grön, billig kortärmad tröja från vero moda
-kroppssmör från the Body Shop

Ang. kroppssmöret så har jag hittills använt mig av lågprisvarianter (ca 1/3 av BS-priset) som funkat ok ändå. Tänkte iaf pröva the real deal nu i torra sommartiden och se vad det är alla hurrar över. Det blev Brazil Nut med den lite lågmälda doften - sprinklar hellre parfym på mig än doftar hudkräm. Trots att t.ex. jordgubbs- och mangosorten doftade otroligt gott...

Öland och semestern kom och gick! Gamle svarten (Volvo -89) gled fram så fint genom Sverige och skapade oss knappt några problem alls. Fläkten gick dock sönder på vägen ner till Öland, så vi var tvungna att bruka gammalt hederligt KD (korsdrag). Inget nymodigt AC-trams här inte. Gav oss lite huvudvärk och risigt hår, men wtf. Öland var väldigt torrt, extremt barnanpassat och totalt överbefolkat... Vårt boende var iallafall suveränt; vi hyrde en liten stuga av en kvinna där hon bodde. Vi hittade också en (nästan) alldeles egen sandstrand med fina runda stenar och långgrund strand, där vi simmade och njööt... På vägen tillbaks tog vi en tur via Kalmar (otroligt fin stad), glasbruken i Orrefors och Boda och förstås Bullerbyn och Lönneberga. Det blev även lite små, olagliga fiskestopp här och var (man måste ju kompromissa..).



Jepps, jepps. Nu är ytterligare ett vokal-land avprickat på kartan. Åland, Öland och diverse i-land. Kanske man tar sig en u-lands tripp nästa gång.

________________________________________________________________________________

Kanske Gud är en älg? Frågan dök upp när jag o några kompisar (alltför) sent en kväll diskuterade hur det vore om älgarna styrde världen. A definierade samtidigt färgen kalsonglila. Ni vet de där långkalsongerna man drogs med förut innanför byxorna när mamma tyckte det var kallt. Kalsongerna som töjde sig fast ända till Lillkyro och som bara blev skönare med åren. De var lila. Kalsonglila.

Från sisådär första juni till sista augusti släpper jag ut mina fötter på grönbete i friheten. Ajöss med svettiga strumpor och varma skor, nu får också fötterna höra fågelsång och känna havsbrisen. För att någorlunda ta skydd mot diverse kryp och vassa stenar bygger fötterna upp ett extra hudlager på ca 1 cm. Fotfilen går het under fötterna när jag tvättar bort friheten, dvs. grönska, jord och annan skit - minst varannan dag. Men oj, så fötterna trivs på sommaren!

Jag har hittat en ny, rolig blogg i den oändliga bloggrymden!

Semesterdax snart! Rättare sagt om 4 dagar! Jag börjar tvåveckorssemestern med relax, god mat, bastu och plask i sjön med några kompisar på sommarstugan på fredag... Vi får hoppas på fint väder så att jag klarar att kuska ut damerna med lilla motorbåten.. =S Sen på lördag ska D och jag bila till Åbo och sen fara över till Stockholm med Sverigebåten/ Finlandsfärjan, sedan en tripp via Eskilstuna och några dagars vistelse på Öland. En vecka senare hemma igen. Härligt! Jag har aldrig varit på någondera öarna Öland/ Gotland, men har nån sorts paradisbild av Gotland med den härliga dialekten och en lite sämre bild av Öland som totalt turistinvaderat och trångt på sommaren.. hm.. men det är säkert fint på Öland också... jag tar gärna emot tips på saker att göra/ ställen att se (eller vad som inte är lönt att se) på Öland och på vägen till/ från Öland!

Nu känner jag mig åter sådär kulturklämd. Som finlandssvensk borde jag hävda min rätt i samhället och t.ex. kräva att få service på svenska i affärer och få arbetsavtal och andra viktiga papper på svenska samt att bli tilltalad så att jag förstår vad man vill mig. Å andra sidan behöver jag höra och läsa finska kontinuerligt för att kunna lära mig språket. Oftast håller jag mig nog till det förstnämnda, men det slog mig att jag kanske måste sluta kräva allt på svenska om jag nånsin ska lära mig finska.

Jag läste en kolumn i Vasabladet idag om finlandssvenskhet. En tjej skriver att många unga finlandssvenskar upplever att de är otillräckliga p.g.a. sina dåliga kunskaper i finska. Inte nog tillräckliga för att bo i Finland. Själv har jag kanske inte känt mig otillräcklig, snarare utanför och odelaktig i både den svenska och finska kulturen. Klämd i mitten alltså. Men ändå med stortån i den svenska dörrspringan. Det tycks också som att den finlandssvenska kulturen inte kommer till en, man måste själv hitta små bitar i taget av den och bygga sig en kulturtillhörighet. Vissa gör det enkelt (kanske) och flyttar till Sverige och antar den svenska kulturen, andra vågar ta sig an finskan och en del stackars krakar, som jag, förblir mittemellan nånstans. Bygger upp nån sorts finlandssvensk identitet m.h.a. Mumin, Mark Levengood, Sås & Kopp, Ollis, dialekten och nån diffus, men stark stolthet man ärvt av sina finlandssvenska förfäder.

Hm. Får jag det att låta som att det är synd om oss finlandssvenska stackare?? Så är inte fallet iallafall! Kanske jag borde behandla alla positiva saker med att vara finlandssvensk någon vacker dag. Nån dag när jag inte känner mig så klämd.

Idag skulle jag köpa gardiner, men fick gå från affären tomhänt. Jag klarar inte av att räkna ut hur mycket tyg ja ska ha!! Sömnsmåner, fönsterbredd, mönsterbredd - det är för mycket för mig. Stopp i hjärnan. Sen skulle jag boka semesterresa på en resebyrå, expediten var finskspråkig och vi förstod inte varann alls. Kommunikatioooon!! Give me some! Ska gå o köpa stickor och sticka lite så jag blir på bättre humör, det hjälper alltid.