En dubbel, tack
Iallafall inte de som ligger inom åldersspannet kvartssekel + 5-10 år. Iallafall inte de singlar jag känner. Vilket jobb, vilket tjafs, vilket projekt. Jösses. Ju äldre vi blir desto mer finns i baggaget och desto tightare är spindelnätet med fördomar, krav och egna rutiner man måste ta sig igenom för att ta sig till en annan person och närma sig denna. Och lyckas man ta sig in i någon annans sfär väntar ett idogt arbete med att bryta sitt eget nät av krav, fördomar, förväntningar och rutiner och bilda något gemensamt.
Ja säger såhär ja.
Jag tror att det kommer att finnas en hel generation singel-kvinnor (och män) som idag lever som glada singlar och satsar på karriär och lyx. Som skippar barn och bil. Dessa kommer troligen att sitta knökrika i någon lyxig vindsvåning och kika ut över stan, sippandes på sitt martiniglas som 80-åringar. Äntligen, äntligen nöjda och mätta. Nöjda och mätta på resor, handväskor och snitsiga möbler i koskinn.
Hmm..funderade över det här och kom på att det finns flera olika singlar.. En del sitter stillsamt och väntar, hoppas, drömmer om ett liv som ickesingel.. Sen finns det de som verkligen inte sitter still och väntar, utan tar för sig och prövar sig fram till den rätta..eller den som iallafall känns mest rätt.. Sen finns det också de som kör sitt eget race och sen får eventuella intresserade hoppa på i farten och försöka hänga med. Sen finns det också icke-singlar som är djupt olyckliga i sitt förhållande.. För att inte tala om dom som lever som singlar vid sidan av sitt förhållande..
Livet oavsett om man är singel eller dubbel handlar oftast om att söka lyckan. Vad vi gör när vi är 80 återstår att se, men kan man sitta och sippa en martini och vara nöjd med sitt liv, oavsett vad man har åstadkommit, har man väl ändå lyckats?
detta inlägget gjorde mig kanske deprimerad... riktigt så enkelt är det inte tror jag. Och vem har bestämt att man alltid är lyckligast i ett förhållande? det är ju så otroligt individuellt det där för att inte säga personligt. Har man som singel eller osingel bröllop, barn och bil som mål så tror jag att en del beslut i livet kan bli ganska jobbiga...
För det första så är jag aldrig riktigt seriös här i bloggen och jag håller fullständigt med om att det inte är så där svart eller vitt på riktigt!
Jag menade inte heller att inlägget skulle handla om lycka, för lycka handlar väl inte om att vara i ett förhållande eller vara singel.. det var helt enkelt bara en reflektion över hur svårt det är med nära relationer - speciellt då man får mer och mer i baggaget..
Kanske ni skulle ha tolkat inlägget annorlunda om en singel skulle ha skrivit det...?
..äh, det blev krångligt nu! :)
en singel hade nog snarare skrivit att vilket jobb, vilket tjafs, vilket projekt att inte vara singel... är min gissning..
anonymis: Så sant, så sant!
