Den där andra kulturen...

Jag är inte fördomsfull, det är bara det att jag gillar finlandssvenskar...

Vi finlandssvenskar är i kläm överallt. Svenskarna pratar för mycket och finnarna för lite. Jag säger inte att jag inte trivs med svenskar/ finnar, för det gör jag oftast. Men stundvis känns det av väldigt mycket att man är från olika kulturer.

De senaste dagarna har jag språkbadat på en gård i finnskogen tillsammans med elva helfinska och två halvfinska arbetskollegor. En hel massa finska har strömmat in i öronen, varav det mesta gick ut otolkat genom det andra örat meddetsamma. Jag har tänkt på alla stackars utbyteselever som korsat min skolväg och verkligen känt hur de haft det. Så fysiskt tungt det är att kommunicera på ett annat språk! Jag snappade upp ord här och var och drog slutsatser vad det talades om utifrån de enstaka orden och reaktioner, gester och ansiktsuttryck. Ganska roligt egentligen. Iallafall tills man råkar skratta på fel ställe eller återkopplar med ett ja-a, fast man egentligen borde ha sagt nä-ä eller inget alls. Man märker hur mycket allt annat utöver själva språket betyder.

Många finsktalande har en tendens att avtona ljud och pratar om pisnes (business), pätmän (Batman) och Mampa (Mamba, ett finskt band). Bland annat. Kristina är tydligen lättare för vissa att uttala Ristina. Höp höp ropades högt innan vi intog vår brinnade shot.

På nåt sätt uppfattar jag finska som ett hårt och gällt språk jämfört med svenska... Jag tror det tar ett tag innan jag lär mig tycka om och uppskatta finska och finsk kultur...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0